Punkt nr 1: Gör nu inte samma misstag som mångafastighetsägare gjorde vid kabel-TV-introduktionen.

Många fastighetsägare har senare efter stora besvär och kostnader lyckats köpa sig ur kontrakten.

Vi har arbetat med antennanläggningar i över 36år och med datanät i mer än 30 år.

Tekniken bakom centralantennät, kabel-TV-nät och datanät är ungefär densamma. Man använder vissa frekvenser för att överföra de signaler som avses användas på en och samma kabel, t ex TV, radio, video, data, telefoni och olika tilläggstjänster.

Vi byggde redan i slutet på 80-talet flera bredbandsnät för data och TV åt Lunds och Umeå Universitet, åt Boliden Metall Rönnskärsverken och åt Elektrolux både i Sverige, Frankrike och USA. Vi samkörde därvid data, TV, video och ljud i ett och samma nät.

Men vi har också utfört ombyggnation av ett stort antal centralantenn-anläggningar inför Kabel-TV-starten i Sverige.

För att anpassa fastigheters nät till den dåvarande kabel-TV-normen installerade vi åren 1988 - 1992 cirka 15.000 antennuttag inom regionen.

Vanliga fastighetsnät har fram till nu i huvudsak används för att överföra terrest TV och satellit-TV med analog teknik. Men nu tillkommer ytterligare ett flertal tjänster, t ex Internet, ”video on demand”, telefoni , olika datatjänster etc.

Samt naturligtvis distribution av digitala signaler och detta blir då ett s k bredbandigt multifunktionsnät:
 

Det är egentligen inget konstigt med att blanda alla dessa analoga och digitala signaler. I press, radio och TV samt av politiska partier har det gjorts stor affär om det förträffliga med just ”bredband”, men tekniskt sett är det inget speciellt nytt.

Omkring 1988-1990 byggdes de flesta centralantennät om till en ny standard för att kunna härbärga omkring 40 TV- och radiokanaler. De förstärkare, kablar och uttag som tidigare fanns installerade följde icke den nya standarden och en omfattande ombyggnation erfordrades.

Tekniken inom området går dock mycket snabbt framåt och vad som var modernt i går har helt plötsligt blivit omodernt idag.

”EN” reglerar därmed en stor mängd parametrar bl a hur näten i fastigheterna skall frekvensplaneras, installeras och dokumenteras. Och inte minst vilken instrumentutrustning som serviceföretagen skall inneha för att adekvat kunna mäta in de nya näten. Den gamla SEN-normen var på ca 40 sidor, medan den nya normen EN är på cirka 400 sidor ! Allt visserligen skrivit på engelska men har godkänts som Svensk standard.

o  Befintliga förstärkare klarar frekvenser mellan 48-450 Mhz och behöver utbytas för att klara de nya kraven. Förstärkarna skall i framriktningen kunna distribuera frekvenser mellan 85-862 Mhz och i returriktningen 5-65 Mhz.

o  Genom att högre frekvenser skall distribueras kommer fler TV-kanaler att kunna distri- bueras och flera tjänster att tillkomma. Men tyvärr är dämpningen högre i koaxialkablarna på de högre frekvenserna. Det kan därför komma att behövas extra förstärkare i näten.

o  En tumregel är att varje enskild fastighet med ett 20-25-tal lägenheter behöver ha en egen förstärkare.

o  De koaxialkablar som installerades för kabel-TV för cirka 10 år sedan behöver normalt icke utbytas.

o  Anslutningskabeln från uttaget till TV-apparaten skall dock bytas mot en med bättre skärmning och därmed högre störtålighet.

o  De fördelare och avtappare som finns i nätet kan behöva bytas om de icke är anppassade till den utökade frekvensdistributionen, d v s upp till 862 Mhz.

o  Antennuttagen skall utbytas till ett nytt som har en ytterligare kontakt enl fig nedan. Det fins även uttag som har enbart två uttag där ”radiouttaget” används för data men då kan man få problem om detta uttag redan används för radiomottagning.o  Det nya antennuttaget har betydligt bättre skärmningsgrad än tidigare uttag samt har väsentligt förbättrade normer.

o  Alla uttagen i en fastighet måste utbytas då störningar i näten annars kan problem uppstå på både TV-bilder och datasignaler.o  En ny regel är att endast 5 uttag får kopplas i serie (kaskadkoppling) där den äldrenormen tillät 6 uttag i kaskad.

o  Det nya antennuttaget är av samma storlek som det befintliga men har fått ytterligare en till kontakt för datamodemet:

o  Frekvensplanering skall ske i samråd med den operatör som avser använda nätet för sin returtrafik. Fastigheten kanske icke alla gånger tänker använda sig av den operatör som distribuerar TV och radio i anläggningen, utan avser kanske använda en annan operatör för sin datatrafik.

o  Installationen och själva genomförandet skall utföras på ett sådant sätt att de regler som framgår av EN följs i alla delar. Det åligger installatören att vara väl förtrogen med dessa bestämmelser.

o  Signalnivåerna enligt EN måste uppfyllas till 100 %. Dessa värden skall vara väl dokumenterade.

o  Materiel som installeras skall hålla de normer som anges i EN. Fastighetsägaren är säkert medvetna om att i marknaden finns olika kvalitétsnivåer på materielen. Många blev brända på detta vidföregående ombyggnad. Eftersträva högsta möjliga kvalité och välkända märken som beräknas finnas kvar inom överskådlig framtid. Detta för att säkra tillgången på reservdelar etc. Lyssna på rekommendationer och glöm ej garantitiden.

o  Jordning av anläggningen skall ske enligt EN och är av stor betydelse för anlägg- ningens funktion och säkerhet. Samtliga förstärkare bör utrustas med en galvanisk åtskiljare, speciellt i större system.

o  Dokumentation av anläggningen är av största betydelse. Om installatören ej längre finns kvar på marknaden skall det serviceföretag som får ett uppdrag, direkt i dessa handlingar se kabeldragning, förstärkarnas in- och utnivåer samt nivåer i uttagen. EN reglerar detta i detalj och fastighetsägaren skall med stor noggrannhet kontrollera att dessa handlingar är upprättade enligt reglerna.

o  Besiktningsman, en kunnig sådan, med en omfattande instrumentutrustning erfordras för att anläggningen skall godkännas av operatören som tillhandahåller signalerna vid övergångspunkten (ÖP). Inte minst gäller detta returtrafiken som kan få betydande problem om inte nätet är rätt uppbyggt.

Vi hoppas att vi med denna högst summariska sammanställning har kunnat ge fastighetsägarna en enkel förklaring till varför man måste modifiera sina nät enligt den nya normen ”EN”.

Och så kanske till den mest väsentliga frågan:

Hur mycket kommer det här att kosta ? Varje enskild anläggning är unik och måste projekteras och offereras i normal omfattning.

Vi vågar dock sticka ut hakan och påstå att enligt vår uppfattning kommer resp antennuttag att kosta cirka 500-800 kr i utbyte inkl materiel, arbete, resor och moms.

Sedan tillkommer då förstärkare med sina numera inbyggda returförstärkare. Dessa kommer att kosta omkring 5.000 kr i genomsnitt exkl moms. Men det kan förekomma att det vid större anläggningar också erfordras en s k distributionsförstärkare och för dessa är kostnaden cirka 6.000 exkl moms.

Tillkommande kostnader kan vara för projektering, igångsättning och besiktning av anläggningen.

När ombyggnationen av samtliga centralantennanläggningar i Sverige skulle ske 1988-1992 uppstod många problem. Materiel gick ej att få fram, installatörerna var överfyllda med arbete , väntetider uppstod och lycksökare med sekunda materiel dök upp.

Dessa okvalificerade aktörer, ofta utan kunskaper och instrumentutrustningar, kom in på marknaden ett tag, för att sedan försvinna.

Fastighetsägaren bör snarast begära offert för iordningställande av sin anläggning och slippa de problem som uppstod vid föregående ombyggnation.

Telekonsult samverkar med välutbildade och högkvalificerade installationsföretag inom el- och telebranschen för att ge fastighetsägarna ett väl fungerande nät. 30 års erfarenhet inom branschen ger garantier . . .

Ni är välkomna till oss för ytterligare frågor och med begäran om projektering och/eller offert på Er anläggning.

Vi har i vår dator sparat ritningar och schemor på alla fastigheter när vi 1988-1992 genomförde ombyggnation av de 15.000 lägenheterna i regionen.

Telekonsult AB
Med vänlig hälsning

Folke Hellbom